Snart är det Julafton! Eller...?

Bara ordet Julafton fick den 7-åriga Dan att tindra med ögonen och sucka av förväntan lite som Askungen när hon ser mot slottet. Månader innan började jag se fram emot vad som utan konkurrens var årets bästa dag. I december anordnades det gemensamt julpyssel och hela matsalen släcktes ned när Lucia skred fram. Varje dag kändes det att vi närmade oss julafton. När jullovet började hjälpte jag och mina syskon till med att baka pepparkakor, hugga gran, städa och pynta.

attraktionslagen.jul

Dagarna innan var jag uppspelt och lycklig som ett barn (eftersom jag var ett) och känslan i magen för att det snart var Julafton var kittlande och fantastisk. Det gällde såklart inte bara julklapparna. Hela dagen var magisk. Kvällen innan var det svårt att somna, förväntan och glädjen kändes i hela kroppen. Från att jag vaknade skulle dagen vara annorlunda än andra dagar. I strumpan jag hängt på dörren skulle jag finna en chokladbit och en Buster-tidning. Frukosten smakade bättre än vanligt och vi bastade på morgonen istället för på kvällen som vi brukade. Framför TV:n kunde jag äntligen öppna lucka 24. Jag tog på mig finkläder som jag annars nästan aldrig bar. Släktingar anlände och vilda, högljudda lekar med kusinerna kom igång. När det var dags för julmat fanns det mer än vi kunde proppa i oss och magen putade som en kanonkula efteråt. Sill gillade jag inte men på julafton gick det an för det var en magisk dag där allt smakade gott. Stämningen i soffan när Kalle Anka började var elektrisk och skratten var stora som om vi aldrig sett programmet förr. Det kändes som en halv evighet när vi gick och spanade genom fönstrena. Vi höll koll på alla farbröder för att se om någon plötsligt var försvunnen. När en lykta syntes i mörkret nere vid skogen var vi så taggade att vi skrek och sprang omkring för att låta alla veta att nu var han här! Julklappsutdelningen och den lilla stunden efter den var ett virrvarr av papper, kartonger, tjo, tack och skratt.

Allt detta låg jag och tänkte på då jag inte kunde somna den 23:e december. Det fanns inget tvivel om att Julafton skulle komma, det kunde jag se i kalendern, jag visste det. Jag visste att imorgon kommer vara en helt magisk, fantastisk, underbar dag! Jag visste att jag skulle få julklappar! Jag visste att jag skulle äta god mat och snask! Jag visste att jag skulle får träffa mina kära kusiner! För att jag visste det kunde jag se fram emot Julafton full av glädje, förväntan, pirr och ögontinder. Och vet du vad? Varenda gång var det Julafton dagen efter och varenda gång var det så fantastiskt som jag visste att det skulle vara. Föreställ dig pirret, förväntan och glädje hos ett barn, kvällen innan Julafton.

När du drömmer om något du vill ha, vara eller göra. Ta fram samma sorts förväntan, samma sorts magiska pirrande. Se fram emot ditt mål med barnslig förtjusning, helt utan tvivel, för imorgon är det Julafton, varje imorgon är Julafton! Den sortens förväntan och glädje när du tänker på vad du vill ha gör dig magnetisk och du kommer dra det till dig snabbare än du trodde var möjligt. Dina drömmar kommer slå in om du tror på dem, vill ha dem och förväntar dig dem med glädje och kärlek.